måndag 3 maj 2021
Mer pengar till skolan efter Corona
Publicerad: onsdag 4 december 2019
Diskussioner om de svenska skolornas betygsinflation dyker ibland upp i nyheter och opinionsspalter. Skolverket slog i början av 2019 larm om att det finns stora skillnader mellan elevers slutbetyg och resultat på nationella prov. Dessutom finns "relativ betygssättning" vilket betyder att betygen ofta sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. På skolor med många högpresterande elever är det därför svårare att få högre betyg än på skolor med ett lägre genomsnitt.
Sen 2018 har det pågått en statlig betygsutredning, ledd av Jörgen Tholin. Syftet är bland annat att ta fram förslag på hur man i gymnasiet kan gå över till ämnesbetyg istället för de nuvarande kursbetygen. Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna har kommit överens om att ta ytterligare krafttag mot betygsinflationen och har bett Betygsutredningen ta fram förslag på hur man kan motverka den. Förslagen ska presenteras i maj 2020.
Varför spelar det egentligen roll att skolor ger bättre betyg till elever? Svaret är: ja! Det kan leda till att elever som kan mycket, men som går på en skola med en mindre generös betygssättning, inte får studieplatser på universitetet eller kursen de söker till. Det betyder även att det inte bara är elevens kunskaper som påverkar betyget, utan att valet av skola också kan spela roll. I dagens Sverige, med fritt skolval och konkurrens om elever, kan det leda till att skolor använder generösa betyg som en fördel för att locka många sökanden.
Detta kan vara bra att ha med sig när du jämför skolor! Här på Skolkollen kan du se den genomsnittliga betygspoängen för alla gymnasieskolor och statistiken är hämtad från Skolverket och SCB. Statistiken är pålitlig, men visar inte alltid hela sanningen.
Skolverkets pressmeddelande
Artikel från Skolvärlden
Artikel från Lärarnas tidning