Betyg och betygssättning

Betyg används som ett sätt att enkelt kunna summera en elevs kunskaper och prestationer inom ett visst område. I Sverige knyts betygen till kunskapskrav, och läraren värderar hur väl eleven har uppnått kraven.

Svenska betyg använder skalan A-F. A-E innebär att man har uppnått kunskapskraven, där A är högsta betyg. F betyder att man inte har nått godkänd nivå inom ämnet. Elever får betyg under majoriteten av sin skolgång i både grundskolan och gymnasiet. De sätts för första gången i efter första terminen i 6:an, och därefter i slutet på varje termin upp till 9:an. I gymnasiet får man betyg efter varje kurs. Alla elever får individuella betyg.

Betygen fyller tre funktioner: för att göra ett urval, för att förmedla information och för att motivera elever till att prestera. Urvalsfunktionen spelar störst roll för att nå nästa nivå i skolsystemet – till exempel när en elev går från grundskolan till gymnasiet. Betygen skapar då en rangordning som underlättar urval av elever för ett visst program eller en viss skola. Betygen förmedlar information både till lärare på nästa nivå i skolsystemet, men även till elever och föräldrar. Genom en enkel bokstav kan familjen lätt få en summerad bild av hur eleven har klarat sina studier. Tanken är även att detta ska få eleven att sträva efter att få ett bättre betyg nästa gång, eller behålla de goda betyg de får.

Eleverna ska vid varje betygssättning få information om och själ till varför de har fått ett visst betyg. Detta kräver att läraren följer elevens utveckling under skolåret och dokumenterar kunskapsnivåer. Läraren ska analysera och värdera elevernas kunnande och därefter sätta ett betyg som bäst reflekterar deras nivå. Som lärare behöver man dock inte förklara anledningen till ett visst betyg i detalj, eller kunna ge ett definitivt svar på vad som behöver förbättras för att få ett högre betyg.

Ytterst är det skollagen som reglerar betygssättningen. Den ska vara likvärdig på alla skolor i Sverige och styras av vetenskapliga grunder. Rektorer har ett visst ansvar för att lärare ska kunna göra detta, till exempel genom att ge lärare tid att diskutera betyg och betygssättning med kollegor. Huvudmannen följer sen upp skolornas betygssättning för att säkerställa att resurser är rätt fördelade och att det inte finns allt för stora avvikelser mellan skolor.

Läs mer om betyg på Skolverkets hemsida.